"Pygméteatern är en trivsamt trotsig tistel i den välansade barnteaterrabatten... Lika påhittigt påhittad som sagan blir, lika uppfinningsrikt kommer leksaker och föremål till nytta i en figurernas och bildernas teater. Det är överraskande roligt att inte veta vart hela äventyret är på väg. Att känna teaterns fartvind svepa över publiken och den lilla salongen, att inte känna igen sig och ändå komma hem."
Expressen
"...Här blandas dock- och skuggteater med vanligt fysiskt agerande, och fast bytena är snabba och handlingen intensiv köper den unga publiken övergångarna utan tvekan. Kanske går det så smidigt för att här finns mycket som är spännande: färg, grejor, skärmar och en ambitiös och påhittig scenografi, som ger en förtätad stämning. Bokhyllor kan bli höghus; en stjärnhimmel tänds ur ingenstans.
Men kanske är effekten störst för att tankegodset är djupare än i mycket annan barnteater. Här går man förbi de enkla sanningarna, som att det är bra att ha vänner och ett eget hem, och finner en rätt besvärlig unge, vars utveckling riskerar att dränkas i rutiner som hans egen bekvämlighet är orsak till.
Inte utan motstånd tvingas han bli kreativ och börja lösa problem, iklädd en annan identitet. Ändå är pjäsen inte pedagogisk: inga tydliga slutsatser dras utan tankenötterna räcks fram fritt för var och en att tugga på efter behag."
Sundsvalls Tidning
Vad sägeru nu då?
Ivar vill ha ordning och reda, saker ska vara precis som de var
igår och han vill inte veta av några dumheter i den frågan!
Mamma, ja hon är väl lite trött på det. Hon vill gärna hitta på något nytt, åtminstone någon gång bryta mönstret och slå sig lös!
Så, en kväll vill hon inte längre vara med om att läsa samma gamla godnattsaga för hundrade gången, nej hon vill göra något annat, något nytt och spännande!
-Jag vet, vi hittar på något själva! utbrister hon , och så börjar hon fantisera ihop en historia, nog så söt och fin.
Problemet är bara att Ivar inte alls är med på noterna, han anlägger moteld och spräcker ideligen den idyll mamman
målar upp.
Och så börjar deras kamp om den här sagan.
En kamp som utspelar sig i tid och rum, med dockor, skådespelare och skuggspel, en musikalisk saga som svänger mellan mörker och ljus, mellan dröm och verklighet, ända tills friden äntligen lägrar sig över Ivars sovrum och vi alla kan säga: Sov Gott!
Historien är hämtad ur den prisbelönta bilderboken "Va säger du nu då?" av Stina Berge och Ylva Varik, bearbetad för Pygméteatern av författarinnan med hjälp av Sten Wallin.
Bilder
Pjäsinfo
Ålder: 3-8 år, familj Pjäsens längd: ca 30 minuter