|
|
|
Einstein funderar |
|
|
Spöken på rymmen |
|
|
Stjärnor - en rymdresa |
|
|
Hallå Himlen! |
|
|
En häxas dagbok |
|
|
Sagan som rymde |
|
|
Tidigare pjäser |
|
|
Pressröster
"Att Pygméteatern nu väljer att göra pjäsen som dockspel och skuggteater är lika modigt som intressant. I en total annan form kan man börja om från början.
Regissören Vesna Stanisic har först in dockor i en omfattning som jag inte tidigare mött här. Sten Wallins dockfigurer har hans omisskännligt trubbnästa signum,
men är alla ändå ytterst personliga...
Röd måne hos Pygméteatern ger pjäsen nya perspektiv och visar att dockspel är en konstform som förmår förmedla också komplexa skeenden."
DN
"Det är lätt för vuxna att tro att tonåringar tycker att dockteater verkar dagislarvigt. Pinsamt. Men det är just tro man borde låta bli med, visar det sig.
Låt kidsen se Pygméteatern, en gång mest skuggspels-och-rock-teater med uppkäftigt grabbsound, som numera spelar all slags dockteater och kombinerar med
skådespelarteater. Att sätta upp Greta Sundbergs känsliga Röd måne (hittills spelad med människoaktörer bl a på Uppsala Stadsteater) som dockteater för högstadiet
låter som ett kamikazeprojekt. Men, visar det sig, folk i tonåren associerar inte alls dockor till dagis utan till animerad film och comic strip-landskapet...
Michael Koitzch och Åse Nelson delar genusöverklivande upp rollerna, byter röster och växlar mellan ett slags guidelika aktörer och
dockspelare. Inget hurtigt hopp erbjuds, möjligen skissas beslutsamhetens smala räddningsplanka. På den punkten är kanske tonårspubliken känsligare än andra...
Så om bara den vuxna världen kan komma ur sina fördomar om dockteater, kan tonårens alla vingliga, kaxiga, undrande, sökande människor få strömma ner i källaren hos
Pygméteatern i Stockholm. Som framförallt turnerar i hela landet. När de inte gästspelar på Balkan eller i Singapore. Ty sådana är de, pygméerna, världsberyktade.
"
Expressen
|
|
|
Röd Måne |
Det är Sverige i mitten på februari.
På en lekplats träffas, av en slump, fyra klasskamrater. Det är inte fyra bästisar som träffas, men de har någonting starkt gemensamt:
Det Stora Valet! Det är sista ansökningsdagen till gymnasievalet. Känslan av livsavgörande ligger tung över lekplatsen.
Ett drama tar form, där hopp och framtidsdrömmar bryts mot apati och desperation.
Och mitt i alltihop blir det total månförmörkelse, och en blodröd måne höjer sig på vinterhimlen...
Hur känns det att plötsligt bli "vuxenförklarad", och göra livsavgörande val när man är 15 år?
Och är det verkligen så livsavgörande? Kan man välja framtid? Vad är det som betyder något? Och hur vet man vem man själv är?
Med absurda grepp och humor, dockor och musik, tar vi upp det allra viktigaste!
En pjäs om vänskap, livsval och svårigheten att passa in..
|
|
|
Bilder |
|
|
Pjäsinfo |
|
Ålder: Från 13 år
Pjäsens längd: ca 60 minuter
Manus: Greta Sundberg
Inscenering, dockor: Sten Wallin
Regi: Vesna Stanisic
Ljus och ljud: Michael Koitzsch
Musik: Pygméteatern
Medverkande: Åse Nelson, Michael Koitzsch
Pjäsen spelades mellan 2009 och 2014
| |
|